markushehe

1. Ja du, att få fram information om hur mina mor- och farföräldrar levde var mycket svårt, ett litet helvete eftersom hälften av dem inte lever längre och resten av andra anledningar är svåråtkomliga. Jag lyckades få fram information om min farmor. Min farmor är född 1915. Det skulle alltså ha varit en gigantisk generationsklyfta mellan min farmor och min morfar (som är 40talist). Det som jag fick ut från informationen om min farmor var att när hon var ung bestod livet till väldigt stor del av en sak - arbete. Det var inte mycket snack om fritid, nöjen eller arbetstider. Det flöt samman skulle man nog kunna säga, och det verkade inte som att det här störde henne. Man kan alltså säga att hela kulturen var annorlunda. Farmor gick i grundskola 6 år samt något som heter "fortsättningsskola" i 2 år. Sedan var det iväg och jobba. Att notera är att det var otroligt mycket enklare att få jobb än idag, man kunde praktiskt taget gå in på en fabrik eller knacka på en butik och bli anställd. Efter hon gått klart fortsättningsskolan började hon jobba på sina farföräldrars café. Där jobbade hon en tid innan hon flyttade till Stockholm för att där jobba som hembiträde hos en känd arkitekt vid namn Sven Markelius. Under denna tid brevväxlade hon även med min farfar som hon träffat året innan. Hon både bodde och jobbade hemma hos Markelius, och hade alltså inte speciellt mycket fritid. Den lilla fritid hon hade spenderades med att läsa böcker och träffa vänner.

Hon drömde om att bli sjuksköterska eller "kontorist" men var för ung för att få bli utbildad till sjuksköterska. Sedan blev hon skräddare och efter det så gifte hon sig och födde 10 barn (inom 13 år!).

2. Skillnaderna är väldigt mycket större än likheterna i detta fall. Hon gick inte lika länge i skolan, grundskolan var endast 6 år lång och fortsättningsskolan 2. Totalt blev det endast 8 års skoltid, vilket är mycket mindre än idag. Nu går man först 9år i grundskola, vill man sedan ha någon som helst chans att få jobb så måste man ha gått en 3årig gymnasieutbildning och de lite mer "exklusiva" jobben kräver universitet/högskola. Sedan var det arbetet, det var enkelt att få jobb till skillnad från idag men arbetstiderna var mycket längre. De flöt ihop med fritiden och det verkade inte som att hon eller så många andra för den delen hade så mycket emot det. Nästan hela livet bestod av arbete som jag skrev i uppgift 1. Idag ser det helt annorlunda ut, man har separerat fritid och arbete rätt klart ifrån varandra. Fritiden såg också annorlunda ut, de få fritidsaktiviteter som fanns under denna tid bestod mer eller mindre av att läsa böcker, skriva brev och gå på konditori. Det är klart att vissa av dessa principer lever kvar idag i form av email etc, och till café går de flesta. Men idag har vi många fler fritidsaktiviteter som hundratals olika sorters sporter, bio, radio, tv, mp3 spelare, MSN, datorer. Ja listan är väldigt lång. Och ja, på 1930talet fanns radio och bio men inte särskilt utbrett, min farmor hade i alla fall inte radio Idag blir vi bokstavligt talat bombarderade med information, överallt och när som helst. Tempot i den tidens samhälle var långsammare, man var mindre stressad. Nuförtiden har vi många fler "måsten". Kyrkan hade ett större inflytande på människorna under den tiden också, och min farmor var religiös liksom majoriteten av befolkningen i Sverige. Umgänget mellan könen var också mer uppdelat och långsamt, min farmor brevväxlade och umgicks med min farfar i många år innan de bestämde sig för att gifta sig. Och jag tror att sex före äktenskapet inte var särskilt vanligt, och om det förekom så höll man nog tyst om det. Framtidssynen var också en aning annorlunda, det verkade inte som man planerade för framtiden lika mycket som vi gör idag. Nuförtiden så måste man planera väldigt långt i förväg, t.ex. så måste man redan innan man börjar gymnasiet försöka skapa sig en uppfattning inom vilken sektor man ska arbeta. Kontrasterna är alltså väldigt stora.

1. Finanskrisen beror på att USAs banker gett ut ofördelaktiga lån, alltså att man lånat ut till människor som kanske inte har råd att betala tillbaka lånen. Problemet är att när dessa människor lånar pengar till t.ex. bostäder minskar efterfrågan på bostäderna och priserna går ner p.g.a. brist på efterfrågan. Detta i sin tur leder till att när dessa låntagare inte klarar av att betala av sina lån får dem lämna ifrån sig sina bostäder till bankerna. Nu börjar det gå dåligt, för bostäderna har i vissa fall gått ner så mycket i pris att dem inte täcker lånet längre. Vilket innebär att bankerna får stora mängder med bostäder som i princip inte har något värde, då har bankerna förlorat pengarna de lånat ut vilket leder till förlust ekonomiskt sett. I vissa fall har detta bidragit till att banker har gått i konkurs. Jag anser att jag inte behöver lista problemen som en bank som gått i konkurs medför med tanke på att dem är väldigt många och självklara. Ett sånt fall påverkar ett lands ekonomi negativt, tänk då när detta börjar hända storbankerna - då har man fått en kris, vilket vi ser idag.

2. Kan man lära sig av historien? Självklart kan man det, även om historien aldrig exakt på pricken upprepar sig så kan man hitta många likheter vilket betyder att vi kan förutsäga mer eller mindre olika scenarion för hur framtiden skulle kunna se ut. Genom att kolla på föregångna kriser kan vi självklart se hur det KAN utvecklas under vissa omständigheter, det blir alltså lättare att hitta på åtgärder för att förhindra att krisen blåser upp helt. Ett bra exempel på detta är 1992 års devalvering av svenska kronan då bland annat bankgarantin skapades vilket betyder att staten inte låter någon svensk bank gå i konkurs.